Året är 1904. Den svenske seglaren Carl Emil Pettersson blir förlist på en ö tillhörande Papua Nya Guinea.
Han tror att han har hamnat i klorna på kannibaler när han blir bortburen till öns kung.
Men Carls fysiska kraftpaket imponerar på kungen och kungens dotter blir kär i den strandsatte svensken.
De gifter sig så småningom och när kungen dör blir Carl själv kung på ön.
Fadern hade lämnat familjen. Den hårda uppväxten fick Carl Emil Pettersson, ett av 6 barn, att i slutet av 1800-talet gå till sjöss som 17-åring.
Kring år 1898 hamnade han i ett område, tillhörande dåvarande Tyska Nya Guinea, där han arbetade för ett tyskt handelshus.
Under en färd i Stilla havet förliste Carls fartyg på juldagen 1904 utanför en av Tabaröarna, i New Ireland-provinsen (nuvarande Papua Nya Guinea).
Detta gick inte öinvånarna förbi. De blev nyfikna på den skeppsbrutne och såg Carls ögon när han öppnade dom – de var blå. De hade aldrig sett en människa med blå ögon förut. Denna direkta uppenbarelse hindrade gruppen från att skada Carl och de lät honom leva – för tillfället.
Öborna bestämde sig för att bära den märklige mannen till deras kung för att se vad de skulle göra med sin upptäckt.
Genast imponerade Carl på ledaren, Kung Lamry. Han var charmerande, såg inte ut som någon de sett förut och – kanske allra viktigast, han var otroligt välbyggd.
Öborna gav Carl mat, vatten och skydd medan han vilade upp sig. Då kunde också Carl passa på att utforska ön.
Han insåg direkt att den var perfekt for att producera kokosnötter.
För att hålla sig på god fot med kungen, övertygade Carl honom att han kunde göra honom rik, om han lät honom lägga grunden för en odling.
Kung Lamry, fortsatt imponerad av den unge mannens entreprenöranda, gav Carl tillstånd att förvandla Tabarön till ett kokosnötsimperium.
Carl respekterade de lokala sederna och var dessutom mycket mån om sina anställda, vilket var ovanligt på den tiden. Han blev därför omåttligt populär bland lokalbefolkningen.
Affärsmodellen blev en succé och plötsligt flödade öns tillgångar. Han fick full respekt och beröm av kungen, som introducerade honom för sin dotter, prinsessan Singdo.
Det var kärlek vid första ögonkastet.
Carl lämnade ön då och då för korta turer tillbaka till Sverige, men började snabbt kalla Tabarön sitt hem. Han lärde sig seder, knöt kontakter med ursprungs-befolkningen och 1907, efter att ha varit på ön i 3 år, gifte sig det omaka paret.
Hans fru Singdo fick 9 barn, alla med svenska namn.
I åratal levde Carl ett bra liv som en aktad medlem av Tabarsamhället. Öborna kallade honom “Starka Charlie”, efter hans osedvanliga kroppshydda. Fler plantage startades för handel med kokosolja och kokosfett.
Kung Carl I
När Kung Lamry så gick bort blev följaktligen Carl ny kung.
Han höll sitt löfte till den bortgångne monarken och var omtyckt av sin befolkning. Den nye kungen såg till att alla hade stadiga, välbetalda arbeten i plantagerna han byggt. Han hade inbringat rikedom i landet.
Dock var modern sjukvård en av sakerna ön inte kunde erbjuda.
Singdo Pettersson blev sjuk i en bakterieinfektion 1921 och dog i feber, vilket tog honom hårt.
Carl var en omsorgsfull far, men med sina växande plantager och affärer att sköta, fick han svårt att ta hand om alla sina barn.
Så ett år efter Singdos död seglade han tillbaka till Sverige för att söka efter en ny fru, som kunde ta hand om barnen.
Men med Carls år av frånvaro från Tabar blev öns plantager dåliga. När han återvände var de i så dåligt skick att de inte gick att reparera och Kung Carl blev bankrutt. Visserligen gjorde han ett nytt försök men förutsättningarna var nu inte särskilt gynnsamma.
Pettersson hade dock hittat en guldfyndighet på en ö intill som han höll hemlig i flera år*.
Det förbättrade läget ändrade dock inte Petterssons beslut att lämna ön. Dessutom insjuknade både han och hans nya fru i malaria.
Pettersson lämnade Tabarön 1935 men hann aldrig återvända till Sverige utan dog i en hjärtinfarkt i Sydney 1937, där han sökt vård för malarian, drygt 60 år gammal.
Carl kom att bli en legend som skulle nå längre än hans livstid och tid på ön.
Den svenske diplomaten Birger Mörner hade besökt ön 1913 för att möta Carl och dokumentera den otroliga bedriften. Han tog då många bilder av sjömannen och hans växande familj.
När väl bilderna publicerades i Sverige blev historian om Carl Pettersson vida spridd och populär.
Den fascinerande historian om Carl Pettersson och hur han regerade över en ö i Stilla havet inspirerade Astrid Lindgren till att skapa element i hennes böcker om Pippi Långstrump.
Precis som Carl Pettersson var Pippis pappa en seglare som äventyrade på haven och var kung av en obskyr ö, precis som Carl.
Pippi Långstrumps far, Efraim Långstrump, var kung av Kurreduttön i Söderhavet.
Detta bekräftas i biografier om Astrid Lindgren.
* Tack vare den svenske sjömannens upptäckt har Tabaröarna än idag en av världens största guldfyndigheter.
