I en seglats på okända vatten är utmaningen att surfa varsamt på vågorna och ta tillvara på de stunder då vinden mojnar och solen skymtar.
Även när man inte vet riktigt vart man är på väg måste skeppet navigeras. Och det gäller att hålla sig ovanför ytan.
De alster i olika utsmyckningar (dikter och andra texter, tidningsliknande artiklar och reflektiva dagsanteckningar) som publiceras här på hemsidan är toppen på isberget av hastiga tankar, mer eller mindre begrundade reflektioner, perception, betraktelser, synvinklar och introspektiva perspektiv som varje dag sköljer över en, där man befinner sig i dimman – i gränslandet mellan fantasi och verklighet.
Någonstans där drabbar orden samman och utvinner ny kraft, sätter en ton, vrider reglagen och får oss att förnimma, förstå och framför allt fråga. Vi berör en brännpunkt, drar i trossarna och hoppas att inte mössen gnager sönder repen.
Med det är det dags att lätta ankar – nytt år och nya kapitel skrivs i livsbibeln.
Med en ny temamall till hemsidan får vi hoppas på vind i seglen och att skrivandet och dagarna fortgår stillsamt tills den dag man stöter på grund. Skam den som ger sig. Om det går skam på torra land? Inte vet jag; men om det regnar – navigera mellan regndropparna.
