Vart tog den söta lilla flickan vägen?
”Hon som förra året var på ponny-läger, åker nu till Alperna och halsar Jäger” skaldade Just D om en svunnen oskyldig tid.
Men ändå är Drottningens ord efter masskjutningarna i Örebro inom samma tema:
Vart tog det fina Sverige vägen?
Det här är en analyserande text där åsikterna är skribentens egna.
Kungen och drottningen, på plats i Örebro dagar efter dådet, talar båda med darrig, nedstämd röst, märkbart djupt berörda av händelsen. Drottningen ställer sig med rätta frågan: Vart har det fina Sverige tagit vägen?
Under nämnda nyhetssändning intervjuas ärkebiskopen, som manar till medmänsklighet och att man sträcker ut handen och hjälper varandra, kollar till hur den andre mår.
Men gör vi det i Sverige i nya tider av individualism där begrepp som solidaritet närmast nedsvärtas?
Kyrkan är en viktig samlingslokal, föreningslivet och kulturen är viktiga byggstenar i samhällskonstruktionen.
Men viktiga platser för sammankomster där människor kan mötas på samma villkor trots sina olikheter, för att skapa en sammanhållning, de mötesplatserna monteras ner av regeringen där SD går i spetsen för att lägga de resurserna på kriminalvård med fler poliser och skärpta straff samt skattelättnader för som redan är rika i näringslivet.
SVTs inrikeskommentator som är med och analyserar under sändningen frågas ut om vad vi kan vänta härnäst och han uttrycker klart och tydligt att risken finns att vi än mer låser in, stänger igen och bestraffar, skapar polarisering och på så sätt åtskiljer varandras ideologier och levnadssätt. Detta leder i så fall till ännu mer misstro mellan människor.
”Vi måste skapa ett samhälle som”…låter det så fint från politikerna. Samtidigt är det dom som genomför besluten från gräsrot till middagsbord.
Resurser fördelas ojämlikt och förtroenden missbrukas.
Svenskar är ganska trångsynta.
Vi är rädda för det främmande, beblandar oss inte gärna med det som stöter. Till exempel kulturkrockar. På 70-80-90-talet hade människor tilltro gentemot varandra, nu sätts tilliten på systemnivå – vi som en gång ifrågasatte auktoriteter tuggar nu i oss hela paketet.
Vi pratar inte med varandra, vi konsumerar. Det föder girighet och perfektionism som inte är kännetecken för ett välmående samhälle med välmående människor, men där är vi idag; utan att systemets konstruktion riktigt granskas i sömmarna.
Vi är alla drabbade av fördomar. Vi antar, vi frågar inte. Vi ska visa att vi vet och kan så mycket.
Fattiga länder med sämre livsvillkor har paradoxalt nog mer sammanhållna familjer och lokalsamhällen där man hjälps åt för att överleva – I Sverige ska våra egon ha det lite bättre än andra har det, på karriärstegen och i jämförelser på sociala medier. Det leder också till en elit och exkluderande kultur.
Här betalar vi gärna dricks på redan svindyra restauranger men skänker inte gärna en krona till den behövande på gatan.
Ett stort samhällsproblem är effekten av massinvandringen.
Utan den hade Sverige inte sett ut som den gör med sprängningar och skjutvåld. Det går inte att blunda för att 90% av detta sker av personer och gäng med utländsk bakgrund, men att nämna det i Sverige gör inte dom till bråkmakarna – det gör dig i allmänhetens ögon till rasist.
Under tidigare nämnda årtionden hade vi arbetskraftsinvandring till Sverige, vilket är en annan sak. De kommer då hit för att arbeta, försörja sig, få leva fritt och göra rätt för sig. Nu kommer de hit för att leva fritt men inte göra rätt för sig. Förr fanns inte de massiva problemen med otrygghet. Därför att vanligt hederligt folk som gick och jobbade utgjorde kärnsamhället.
I samhället nuförtiden är det svårare att definiera vad som är kärnan i någonting, det är snarare normaliseringen, digitaliseringen och systematiseringen än människorna som nu kuvas under andra förutsättningar. Och mitt i allt har vi inte karaktären att med krafttag städa i det.
Vi svenskar är blåögda. Vi ställer inga motkrav. Det är inte personer som flyr för sina liv som ställer till det, människor som flyr tragiska händelser beter sig inte så. Det är de som kommer hit och som inte vill lära sig svenska eller anpassa sig till samhället som förstör. Vi dukar upp det som ett smörgåsbord.
Det är vårt eget fel att vi tagit emot nyanlända utan att visa att så här fungerar det i Sverige, anpassar du dig inte har du inte här att göra. Det hade vi fått göra om vi hade kommit till Syrien eller Turkiet, de hade dikterat villkoren och vi hade snällt fått rätta oss i leden, Men vi svenskar är för snälla – men inte snälla som i schyssta, utan som i beskedliga och konfrontationer skär sig med våra fina kostymer och klänningar.
Stryp bidragen. Stoppa transaktionerna för de icke-svenska medborgare som inte sköter sig. Det är vår välfärd de vill åt och det sker på våra sjukskrivnas bekostnad (ekonomiskt och resursmässigt).
Sverige saknar själ.
Drottningen vill ha tillbaka det fina Sverige, men vad är svenskt? Flitigt företagande och plikttrogenhet, visst. Men knappast äldre tiders arbetsmoral, utan mer att roffa åt sig och behålla hela kakan själv.
Moralsamhället är i förfall i postmodernistisk och nyliberal förklädnad. Tänk dig själv gamla ord, ramsor, uttryck och livsmotton från dina farföräldrar -hur utanför tiden ligger de inte nu och hur mycket hårt arbete låg inte i att bygga upp ett starkt samhälle och så blev det som det ser ut nu 2025?
Något direkt avgörande nu för någon sorts hopp om framtiden är att vi i västvärlden får behålla demokratin så som vi alltid känt till den,
Att folket får säga sitt i folkomröstningar och själv välja sina ledare, i fria, opåverkade val. Och att oberoende kommissioner får fortsätta granska makten.
Den nationalistiska högern är på frammarsch. Steget är inte långt till fascism och nazism, försiktigt vill de flytta gränserna, som för en temperaturskala för vad som är normalt.
Trump med sina befängda idéer på att köpa Grönland, att tycka sig ha rätten att köpa andras självstyre och suveränitet.
Och är det inte just vad vi har gjort, även vi som tillhörde det alternativa Generation X, att vi alla sålt oss till sist?
Vi behöver inte fler framgångsrika entreprenörer och maktgalna ledare, megakoncerner etc. VI behöver backa från ständig ekonomisk tillväxt och industriell utveckling och andas med fotosyntesen.
Vi behöver inte konflikter om olika intressen. Vi behöver respektera varandras gränser. Vi behöver respekt för naturen och vår tillvaro på jorden och vi behöver som aldrig förr sunda värderingar, medmänsklighet och samförstånd för att undvika att köra mänskligheten ännu längre ner i frustration och hopplöshet.
Kanske är det de 99% av enstöringarna som ställer sig utanför samhället och som aldrig skulle kunna begå såna här våldsdåd vi andra ska hjälpa in i värmen istället? För det går aldrig med full garanti komma åt de här 1% av illdåden, det är bara möjligt att rycka i roten till varför folk känner sig bortstötta och åsidosatta och inte låta dom passera under radarn, inte få dom att tycka och tro att något annat utanför samhällets riktlinjer är mer åtråvärt.
*10 personer utöver gärningsmannen sköts till döds med automatgevär i ett blodigt inferno på en skola i Örebro.
I morgon tisdag stannar Sverige i en tyst minut.
