Sommarresa till Skara

Ett förväntansfullt gäng på 20-30 personer samlades på Kastanjegården i Jönköping på tisdagsmorgonen för avresa mot Skara.
[personbilder saknas av integritetsskäl]

 

 

 

För precis 40 år sen, den 18e maj 1984, planterade nuvarande Kung Carl XVI Gustaf kastanjen på bakgården till Träffpunkten, där vi samlades för vår utflykt.

Vi gav oss iväg vid det anrika Tändsticksområdet, med den hockeysupporter-pyntade Smålandsbussen, efter att ha välkomnats av vår reseledare samt chauffören Vladimir från Minsk.
Längs den vackra och vårbördiga Västgötaslätten med klargula rapsfält och grönskande åkrar passerade vi Tidaholm (med den kända anstalten), Falbygdens ost vid Falköping och tranornas häckningsparadis Hornborgasjön.
Reseledaren informerade oss med mikrofon att tranhonor och tranhannar sällan lämnar varandra, utan lever med varandra sida vid sida, hela sin livstid – varpå någon utbrast: ”Inga skilsmässor då!”

Efter en dryg timmes bussfärd var det skönt med ett första stopp för kaffe och smörgäss.
Det var svårt att inte få en närmast religiös uppenbarelse av att kliva ut i den friska luften – vi var framme i Gudhem.

Någon längre pilgrimsvandring tillät inte det späckade schemat men efter intagen frukost gick vi en kort tur i kyrkan och den intilliggande klosterruinen.

1. I köket fanns en av klostrets eldstäder (2-3 till antalet).
Cistercienserna var huvudsakligen vegetarianer. Många grönsaker har införts till Sverige av klosterfolket. Fisk var tillåtet. Till den användes pepparrot, som blivit en populär krydda. 
2. Nunnor och leksystrar åt i skilda matsalar - abbedissan ofta i en egen tillsammans med förnäma gäster. Under måltiden lästes en helgonlegend eller liknande av en av nunnorna. Konversation var inte tillåten.
3. Källare med stenbänkar utmed väggarna. Över källaren: Kalefactorium (värmerum), klostrets "kontor och administration" för skrivarbete.
4. I samtalsrummet fördelades arbetet för dagen och här fick nunnorna samtala med varandra under fritiden.
5. I övre våningen på denna länga var nunnornas sovsal inredd. Troligen fanns en låg skiljevägg mellan sängarna.
6. Obligatorisk litteratur för ett cistercienskt klosterbibliotek: Den heliga Benedikts Regula, mässhandbok, evangelier, epistlar och psalmbok.
7. Vid in- och utgående bestänkte man sig med vigvatten, invigt vatten blandat med salt. Vigvattnet symboliserar det vatten som tillsammans med blod flöt ur Kristi sår efter hans död på korset.
8. Detta altare är tillägnat Katarina av Alexandria, en egyptisk prinsessa, som led martyrdöden år 306 eller 307. Legenden om Katarina spreds över Europa under medeltiden. Hon blev ett mycket älskat helgon, inte minst i Gudhem, där flera abbedissor antog hennes namn. Hjulet och svärdet är Katarinas attribut.
9. Högaltaret i ett cistercienskt kloster är alltid tillägnat den heliga jungfrun.
10. Klostrets gäststuga. Nunnorna hade skyldighet att ta emot vägfarande och bestå med mat och logi - en syssla som tidvis blev betungande och var trolig orsak till att nunnorna 1340 lämnade Gudhem och flyttade till Rackeby. Efter ett tiotal år återvände dock systrarna till Gudhem.

Gudhem K:a

Resan fortsatte mot slutmålet Skara, hemvist för mamma Scans köttbullar, en årlig ostmässa, Julas huvudkontor och på tal om jul – Europas längsta tomteparad flankerar Skaras gator i adventstider.
Här hade den (i mina ögon) ack så arrogante Skivbolags-Bert Karlsson sitt säte och TV3-serien ”Fame Factory” spelades in i den lilla staden, med drygt 11.000. dödliga. Och så lockar såklart Skara sommarland turister i massor…
– men nu gick vår dagsutflykt i kulturellt tecken, så där fortsätter vi nu.

Skara är, tillsammans med städer som Sigtuna och Lödöse, en av Sveriges äldsta städer, från 1000-talet.
För den tiden var staden något av en metropol, med över 900 bosatta.

Bilder ur Skaramissalet – mässbok från mitten av 1100-talet

Väl i Skara besökte vi Västergötlands museum och Fornbyn.

Lunch med en kötträtt, fisk, eller ett vegetariskt alternativ, serverades på Kråks Värdshus.
För min del blev det stekt Kummel med rabarbersås.
Fiskrätten var klart godkänd, både till sin originalitet och hur den rikliga såsen smälte väl ihop med smaken på kummeln.

Så till den sista anhalten och huvudsakliga destinationen, Skara Domkyrka.

Skara Domkyrka

Fönstren i koret återger i huvudsak gestalter och händelser från Bibeln.
Tre av fönstren i det norra sidokoret skildrar Gamla Testamentet, medan det fjärde, med titeln Skarafönstret, visar mötet mellan hedendom och kristendom i Skara stift.
I södra sidokoret ses scener ur Nya Testamentet.
I södra långskeppet ser man människans åldrar från fosterstadiet till döden.
På motsvarande norra sida avbildas symboliskt de fyra evangelisterna samt längst i väster Petrus, genom tuppen.
Över södra läktaren återfinns Mariafönstret med bland andra Heliga Birgitta och Elin av Skövde.

Skara domkyrka innehåller rika konstskatter, bland annat altarkärl från 1000-talet, äldre kyrkliga textilier, och ett dyrbart gravmonument i svart marmor och vit alabaster över riddaren och översten Erik Soop, färdigställt år 1637.

I början av 1800-talet försågs kyrkan med platta torn och man ansåg då att de liknade ett par byxor, därav smeknamnet Skara byxor.

Under domkyrkans finns en Krypta – ett dolt rum, ovanligt för svenska kyrkor.

Efter en avrundande frigång i stan vände vi åter mot Jönköping längs Vätter-stranden, efter en trevlig men intensiv sommarresa, med behaglig värme och minnesvärda monument och upplevelser.

svalkande glass från en tillverkare i Mariestad

jag valde den precis i mitten – en Madeira (nästan ett anagram till Mariestad)